2011 års naturguidningsbild!

Som vanligt är Botaniskabloggen först med avslöjande nyheter! Här bredvid ser ni den bild som ska pryda Jönköpings kommuns naturguidningsprogram för 2011. Bilden är från sällskapets backsippeexkursion i våras. Fotograf är Klas Balkhed.

Jens Heimdahl in action!

Mer info från Jens föreläsning häromdagen.

Dagens arkeologiska undersökningar utförs inte bara av arkeologer, utan också av t.ex. biologer och geologer. Fornlämningar är komplexa företeelser som inte bara bär av spår av mänskliga konstruktioner och föremål. Bland de fragmentariska spåren av mänsklig aktivitet finns också fragment av de växter som blivit en oskiljaktig del i människans liv och kultur; det må vara genom mat, kläder, odling eller som njutningsmedel. Människan har också genom sin miljöpåverkan skapat förutsättningar för en särskild flora som följt henne i spåren sedan den tid hon blev bofast. Dagens stadsfloror bär både likheter med, och skiljer sig från de floror som växte på människornas första bosättningar för tusentals år sedan.

Under det senaste decenniets har arkeobotanikens roll inom stadsarkeologin utvecklats. Inom städerna finns ofta goda förutsättningar för bevarande av växt- och djurlämningar, och studier av detta material kan lära oss mycket nytt om stadsmiljöernas utveckling, odling, matkultur, handel och boskapsskötsel som det historiska källmaterialet förtiger. Genom dessa studier har en helt ny bild av trädgårdshistoren framkommit på senare år, och likaledes håller bilden av hur man genom historien nyttjat skogens resurser i form av vilda bär på att förändrats. Vid sidan om den rent kulturhistoriska informationen finns också en möjlighet till att närmare studera tidigare osedda delar av den biologiska historien, och här sker ständigt omprövningar av gamla sanningar när det gäller introduktionen av många kulturväxter till Skandinavien: Allt ifrån mytomspunna äldre medicinalväxter som bolmört, till så vardagliga moderniteter som tomat.

I den här utvecklingen har resultat från arkeologiska undersökningar i Jönköping spelat en viktig roll. Mellan 2007 och 2010 har en rad stadskvarter undersökts i staden, vilket gett oss tillgång till ett rikt källmaterial. Främst rör det lämningar från den nya staden på Öster, med hantverkarkvarter från 1600- och 1700-talet, där spåren har gett oss helt nya inblickar i borgarnas odlingar, matvanor och kontaktnät. Men även lämningar från det medeltida Jönköping har undersökts, och här utmanas äldre uppfattningar om vad man odlat och ätit.

Ett utsketet lingon 1600 - fröer från förr

Just nu sitter jag och 53 andra och lyssnar spänt på arkeobotanikern och paleoekologen Jens Heimdahl. Han föreläser på länsmuseet. Han har erfarenheter från utgrävningar bland annat från fyra olika ställen i Jönköpings stad. Än så länge har vi bland annat fått se hur ett lingon som passerat en tarmkanal på 1600-talet ser ut. Det här verkar bli spännade.....

Gömda frön från glömda gårdar

Nästa programpunkt i samarbete med Jönköpings läns museum.
Onsdag 17 november kl 19
Arkeobotaniker Jens Heimdahl vid Riksantikvarieämbetet,
Stockholm föreläser om vad fossilt
växtmaterial berättar om livet i den forna staden.
Entré: 40 kr, under 18 år gratis
Plats: Jönköpings läns museum
Samarr: Botaniska Sällskapet Jönköping, Folkuniversitetet

Vi ses!

Nämen lille vän...

...så säger idag banktjänstemannen till ordföranden i Botaniska Sällskapet. En smula nedvärderande att tilltala en kund på det viset kan tyckas! Hur som helst har Botaniska Sällskapet idag ordnat upp det ekonomiska förehavandena med banken när det gäller vår florafond, adresser, organisationsnummer och dispositionsrätter. Spännande? Nej! - men tyvärr nått som ingår i styrelsearbete i vårt "lilla sällskap".